Till dig som biter ihop..

Det är mycket nu.

Och jag ser hur du försöker få allt att fungera.

Som om det vore självklart.

Som om det inte kostade.

Det finns styrka i det.

Och det finns trötthet som också är sann.

Om du kan – mjukna lite.

Inte för att du måste,

utan för att du får.

Om du kan – ta ett djupt andetag.

Ett som når längre ner än bröstet.

Om du kan – le mot dig själv.

Inte ironiskt.

Utan som man gör mot någon som verkligen försöker.

För det gör du.

Om du kan – sätt på en låt som bär dig en stund.

Inte för att förändra något,

utan för att vara där du är.

Du gör det bra.

Även de dagar det inte känns så.