Mellan raderna
Här samlar jag ord som vill något.
Ord som bär, speglar och påminner.
Mellan raderna finns ofta det vi egentligen behöver höra –
om mod, närvaro, mening och människan bakom prestationen.
Redan i skolan blev orden min tillflykt.
Skrivandet var en trygghet – en inre röst med riktning och stabilitet när marken under mig skakade.
Jag visste inte då vad det skulle bli, bara att det bar.
Att något viktigt fanns där, mellan raderna.
För mig är skrivandet inte bara ett uttryck – det är ett hem.
Ett sätt att förstå, att hålla om det som känns för stort eller för tyst.
Orden hjälper mig att formulera det som inte alltid syns men som påverkar allt:
känslor, längtan, oro, hopp.
De skapar plats för klarhet, återhämtning och riktning.
Jag skriver för att jag vet hur mycket det kan betyda att känna sig speglad.
Att få läsa något som får axlarna att sjunka, andetaget att bli djupare.
Jag vill vara en röst som talar med, inte över.
En röst som inte skyndar.
En röst som vågar stanna i det sårbara – men också påminner om styrkan som bor där.
Skrivandet har blivit en naturlig del av mitt arbete – lika mycket som yogan, coachingen och föreläsningarna.
Det är genom orden jag förstår, förmedlar och ibland försonas.
Här delar jag texter, dikter och reflektioner – om livet, kroppen, närvaron, rytmen och prestationen.
Om modet att stå kvar, om tilliten till det som växer långsamt.
December
December är en månad som bär två sidor.
För många är den efterlängtad — fylld av ljus, värme, dofter, förväntan och tradition.
Men för andra är det en månad som skaver.
En månad av oro, otillräcklighet, ensamhet och en ekonomi som inte riktigt räcker till.
En månad där kontraster känns extra tydligt i kroppen.
Mitt i allt detta har jag skapat en liten plats för dig.
En plats med texter, pauser, tips och närvaro.
En plats för dig som behöver bli hållen en stund,
för dig som behöver landa,
och för dig som vill hitta hem i dig själv när tempot runt dig ökar.
Här får du ta det du behöver.
Ett ord. Ett andetag. En tanke som bär.
En påminnelse om att du inte går igenom december ensam.
Välkommen in här.
Min serie “Vem tar hand om ryttaren?” föddes ur samma vilja.
En vilja att nyansera, lyssna och skapa utrymme för det som ofta glöms bort i prestationens värld.
Läs mer om den här.
Snart kommer du att hitta ännu fler texter här –
om prestation, nervositet, mod och allt som rör sig bakom det vi visar utåt.
Om press, fokus och känslan av att vilja mycket – men också om hur man hittar tillbaka till sig själv.
Med tiden kommer också ord om livet.
Om glädje, kärlek, sorg, stillhet och allt det vackra som hör till.
För skrivandet, precis som livet, handlar inte bara om att förstå –
utan om att känna, dela och minnas det som gör oss mänskliga.
Tack för att du läser.
Orden bär oss –
men det är mellan dem vi möts.
